Det Obeskrivbara



Du finns inte längre
Ditt liv är nu ett minne blott
Smärtan kan inte nå dig
Det är vår tur att gråta

Du ringer inte längre
Ditt nummer är raderat
Rädslan av sanningen är hemsk
Vi sörjer varje dag

Aldrig igen att du ler
Aldrig igen att du skrattar
Aldrig igen att du mår dåligt
Aldrig igen att du gråter
För din lycka; våra smärtade hjärtan

Det finns ingenting längre
Vill inte leva utan dig i livet
Orkar inte kämpa vidare
Världen är tom, kall, apatisk

Jag undar, vet du vem du var?
Kärleken till dig finns inom oss
Du lever vidare i alla minnen
Din viloplats lyser alltid av ljus & värme
Vi ska ta hand om vår hedringsplats

Din kropp finns inte längre
Till aska har du brunnit
Nersänkt under jord är du begravd
Ihågkommen som den bästa du var

Jag saknar dig
Jag älskar dig
Jag ska leva för dig


Den Svarta Rosen

Din kropp har brunnit till aska
Ditt liv är nu ett minne blott

Jag vågar inte sörja, jag tillåter inte mig själv
Förstår jag din död, är det plötsligt sanning..
Jag biter ihop framför de flesta,
men i min ensamhet bryter jag ihop som ett litet barn...

Jag faller på knä, handen kramar den svarta rosen
Bloddroppar faller sakta till marken,..
Jag släpper rosen ur mitt grepp,
beredd på att ta farväl,
men den landar aldrig, den försvinner magiskt bort
Det är då jag förstår;
du finns kvar, för mig kommer du aldrig vara död

Jag saknar dig bror,<3

RSS 2.0